Allra
Bästa Prinsessan Viktoria
Jag
har en fråga som plågar mig. I nummer 3 av Svensk Damtidning finns ett foto av
prinsessan Estelle där hon har på sig en rosa mössa med tofs. Tofsen liknar en
tofs av den plågade rävarten blåräv. Jag undrar så om detta är möjligt, i denna
ljuvliga kungafamilj vävd av ren kärlek?
Vi
har alla ett stort ansvar för vad vi gör och vilken riktning vi väljer att allt
skall ta här på Jorden. Det är så lätt att förledas att tro att det just jag
gör bara är en oansenlig droppe i havet. Men i samma ögonblick som en enda
människa väljer något, eller väljer bort något, har en rörelse startat i en
viss riktning. Vi är alla droppar i havet, men vi är också havet. Det är i var
och en av oss som fröet till förändringens explosion finns gömd. I alla
hallänningar, i alla löpare och i alla prinsessor…
Blårävar har en inbyggd frihetslängtan, de vill springa långa sträckor på fjället under
stjärnorna och himlavalvet. De vill inte vara instängda med panik i sinnet i
trånga burar för att senare dödas med en elstav i munnen utan att någonsin ha fått
känna doften av dvärgbjörk. De vill inte stressas så hårt att de i trängseln
börjar gnaga på varandra och ur såren rinner fåfängans smärta. I Sverige är det
förbjudet att föda upp blåräv, men i Finland och Kina finns den smärtsamma
uppfödningen kvar. Så länge det finns människoknytten som köper dessa mössor
kommer djurplågeriet att fortsätta. Men i det ögonblick alla slutar köpa blårävspäls slutar lidandet. Vi har alla ett gigantsikt ansvar och ännu mer om man är en
vacker prinsessa!
Allt
gott!
Lena
Brorsson Alminger
Författare,
hälsorådgivare, föreläsare, löpare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar