söndag 30 augusti 2015

Eliidrott är en dans på nattgammal is - replik till Rosa Pantern

Lennart Hansson (R osa Pantern) skriver den 6 augusti 2015 i ett inlägg på sin blogg www.panternrunning.wordpress.com  om vikten av att läka idrottsskador med andra metoder än sprutor och operation. I bloggen använder han mig som avskräckande exempel, nog för att min historia kan vara avskräckande i många hänseenden, men inte på det sätt som Hansson vill påskina.  Genom att felaktigt skriva att jag tog den ena cortisonsprutan efter den andra och sedan med envishet fortsatte att träna vill han framhäva mig som fullkomligt tokig och hejdlös - i skuggan av sin egen klokskap.

Sanningen är att jag fick EN cortisonspruta av en landslagsläkare. Några få veckor senare brast fotvalvet. Cortison kan vara både välsignelse och förbannelse. Välsignelse för det kan läka kroniska inflammationer och förbannelse för det gör strukturer i kroppen försvagade en tid. När en sena så brast i min fot några veckor senare och valvet rasade fick jag en ny (och världsberömd ortoped) som sa att man aldrig får sätta cortison i ett så belastat område som ett fotvalv. Aldrig! Jag hade varit utsatt för en felbehandling och flera år av juridiska strider följde och några nya operationer, inklusive misslyckade! De som känner mig vet att jag är orolig som en Nasse och väljer nästan alltid naturen som läkare och vägrar till exempel antibiotika vid kraftiga förkylningsinfektioner, för det tar bara bort syntomen och man läker inte på djupet. Aktsamhet anbefalles, precis som med cortison!

När första operationen med lång rehab var över fanns en rest-smärta kvar i området och där använde läkaren bedövningsterapi. Detta är en terapiform som används på olika smärtcentra. När allting är läkt kan nerver ha löpt amok och signalera smärta, fastän det inte finns någon skada. Jag fick 3 – 4 bedövningssprutor (inte cortison!) i det smärtande området – och för varje injektion lugnade smärtan ned sig tills den var helt borta. Läkare kan inte förklara med säkerhet varför detta fungerar, men det kan bero på att när foten blir smärtfri under ett dygn väcks strukturer i det smärtade område till liv som man inte kunnat/våga använda.  En positiv trend väcks till liv.
Att vara elitidrottare är en dans på nattgammal is och så klart tog jag en risk när jag lät landslagsläkaren sätta en cortisonspruta i fotvalvet utan att vara tillräckligt påläst.  När Hansson flera år senare och förhoppningsvis också flera år klokare använder mig som exempel för att avskräcka är det säkert nyttigt. Men då bör han hålla sig till sanningen och inte beskriva mig som hialös och sig själv som ytterst klok. Jag blev inte heller rekommenderad någon annan läkare av Hansson, utan en ortopedtekniker som gjorde felaktiga inlägg som förlängde den skadeperioden med flera månader! Och att glömma – eller låtsas glömma – många av sina egna tokiga teorier Hansson använde vid samma tid – som den att löpare inte behöver stretcha, endast sitta på huk - hoppas jag är glömda och förlåtna för nu rekommenderar Hansson just stretching för att läka skador. Det bästa med människoknytten är att vi kan utvecklas…
 

 

Allt vi har är varandra

Konduktören i en liten stad i Italien var så ohövlig mot oss. Flängde tag i våra racercyklar, morrade som vakthund, svarade inte på tilltal...Och DU! Tänkte jag! Min man är hjärtläkare (fast han är elingenjör) och om du får en hjärtinfarkt här och nu och blir helt beroende av oss - vad säger du DÅ!? Vi måste vara så ömsinta mot alla. Så lätt glömmer vi, att utan alla andra är vi rökta. Inte vill man en dag vakna ensam på Jorden. Alla möten, alla ord bygger en värld med arbetsplatser, matbutiker, sjukhus...Alla där ute bär på något du behöver. TACK FÖRA ALLA GRATULATIONER!
Alla var sååå viktiga!

 "Var och en står ensam på jordens hjärta genomborrad av en solstråle – och plötsligt är det afton." (Quasimodo