Revolutionens
pris
För
en tid sedan handlade nyhetsflödet om djurrättsaktivister som vill förändra och sätta fokus på djurens situatiation,
främst pälsdjurens. Det är en ädel sak, men är det inte kontraproduktivt? De skriver hotbrev, mordhotar,
förföljer och krossar rutor. Sådana revolutioner gör ont och inte bara
för de hotade butiksägarna! Utan också för förvirrade minkar som släppts fria ur sina burar och förskrämda springer ut på landsvägarna, lemlästas och
får dö en smärtsam död för den goda saken! Det är alla revolutioners pris.
Hur
kan man rättfärdiga mordhot och skrämma människor,
när målet är något gott och kärleksfullt? Hur värdigt och utvecklat är det gammaltestamentliga öga för öga och
tand för tand? Krig
för att uppnå fred är så motsägelsefullt. Nej, jag tror på kraften i varje
människa. Den oomfattliga frågan är vad det är som får ömsinta och intelligenta människor att producera köttberg vi inte ens behöver,
eller kläder, vi inte heller behöver, av djur som får utstå det outhärdliga? Vad är det som får ömsinta människor att köpa det köttet eller de kläderna? Gåtorna är himmelsvida. Vetenskapen
öppnar sig allt mer för det som djurägare vetat i alla tider: djur har känslor!
Djur sörjer, djur visar glädje. En apa sörjer sin döda vän, hundar slutar äta
av sorg och älgkon skriar i ångest och förtvivlan när hennes kalv skjutits i den
mossdoftande skogsgläntan.
Om vi alla i samma ögonblick
Om vi alla i samma ögonblick
Om
alla människor slutar äta griskött från kultingar - som, i
Sverige, under svår smärta, kastreras utan bedövning för att strax slitas ifrån
sina mammor och leva ett stressigt, trångt och plågsamt liv i ett trångt
utrymme och till sist gasas ihjäl med kvävningskänslor i ett klaustrofaubiskt
schakt - skulle det inte att finnas
någon industriell grisindustri kvar.
Om
alla människor slutar att äta kycklingar - som föds upp i
maskiner, som aldrig får se sin mamma och som lever ett onaturligt liv med
förvridna ben och trängsel - skulle inte den djurhanterigen finnas kvar.
Om
alla människor slutar köpa modemössor med tofs av blåräv - skulle inte några blårävar tvingas att leva i trånga
burar för att senare dödas med en elstav i ändtarmen och en i munnen utan att
någonsin ha fått springa med djupa andetag, under blåa himlar på fjällsluttningen.
Om
alla människor samtidigt! Det är de goda människornas tystnad och likgiltighet som är gåtan…