Vad händer efter klockan 13?

Det är något med tiden. Den är likt en boll som rullar ut för en backe, långsamt i början och sedan allt fortare. Tiden lider. Det är just därför det heter att den lider, verbet lida är släkt med ordet lid  som betyder backe! Att lida är liksom att luta. Före klockan ett på dagen, när allt ligger framför mig, känns dagen lång och jag har ju massor av tid. Före klockan ett på dagen arbetar jag långsammare och tar det med ro. Men allt eftersom dagen lider (!) rullar den allt fortare och frampå tidiga eftermiddagen måste jag hålla en högre fart för att hinna med allt jag tänkt. Liksom spurta i sista kurvan. Mitt sätt att skriva, ringa, mejla, läsa och röja går i ett fast-forward-tempo efter klockan 13. Nästan varje dag upplever jag detta. Och tänk, det verkar som om det är samma sak med själva livet. Någon gång under livets eftermiddag, kanske efter 40, ökar farten på tiden. Somrarna blir kortare och julen kommer oftare. Innan dess var det lugnare, man tog det med ro för man hade ju så mycket tid på sig. Sedan får man nog börja spurta...